Efter en dag i solen, skön promenad och middag hos mormor o morfar med jakob o jenny så är det inte så konstigt att vi alla 3 är trötta.
Ja, 3! För pappa är ute o gör stan osäker. Men det är han värd!
fredag 26 mars 2010
Soltrött
Efter en dag i solen, skön promenad och middag hos mormor o morfar med jakob o jenny så är det inte så konstigt att vi alla 3 är trötta.
Ja, 3! För pappa är ute o gör stan osäker. Men det är han värd!
torsdag 18 mars 2010
onsdag 10 mars 2010
tisdag 9 mars 2010
Första besöket på BVC för Axel
2 veckor
Vikt 4270 g. 30 g över födelsevikten.
lngd 55,5, 2,5 cm längre.
Bevisligen dags att plocka fram större storlek i kläderna!
Axel skötte sig väl.
Samma gamla tråkiga Bvc-tant. Så tur att man inte behöver springa där så ofta.
Farmor o farfar var här i dag.
Axel fixk ursköna kläder o en val o en enka att tugga på :-)
O storebro fick sitt paket när han kom hem från förskolan. En stor bok med många små böcker i! Mycket omtyckt!!
Vikt 4270 g. 30 g över födelsevikten.
lngd 55,5, 2,5 cm längre.
Bevisligen dags att plocka fram större storlek i kläderna!
Axel skötte sig väl.
Samma gamla tråkiga Bvc-tant. Så tur att man inte behöver springa där så ofta.
Farmor o farfar var här i dag.
Axel fixk ursköna kläder o en val o en enka att tugga på :-)
O storebro fick sitt paket när han kom hem från förskolan. En stor bok med många små böcker i! Mycket omtyckt!!
fredag 5 mars 2010
torsdag 4 mars 2010
Paket.
I dag jag det ett tjockt o brunt kuvert i lådan. I det jag kort o paket till axel från lillemor o sven-erik. Tack för den fina pyjamas o boddy!
Så kom Axel ut!
Torsdagen den 25e feb styrde vi vår kos till SÖS. I snökaos o trög trafik startade vi i tid så vi kom fram hela 30 min innan.
Vi fick komma in på ett litet rum på avdelningen för planerat snitt. Där fick vi byta om til op kläder. Johan i gröna sköna o jag i trasor :-).
klockan 9 fick jag en nål i armen o ett dropp då jag inte ätit sedan midnatt. Var lite matt.
Vi hade op tid kl 11, men syrran på avdelningen sa att vi säkert fick komma in 10,30.
Kl 11 började jag bli lite nervös. 11,30 först blev vi hämtade o förda til en op-sal.
kom in på salen o det var minst 5 personer där redan som höll på att trycka på en mängd aparater.
Jag fick sätta mig på op-bordet för att bli förberädd för ryggmärgsbedövning. En till nål i handen o en kläma på örat osv.
Johan fick sitta på en gamal kontorsstol o titta på medans alla höll på att pilla med sitt.
In kommer narkosläkare o sticker mig i ryggen. Det gjorde bara lite ont, men var snabbt över.
Plötsligt utbrister narkosläkaren "pappanär vit, pappan är vit" O jag vänder mig om o får syn på johan. kritvit i ansiktet.
Narkosläkaren är snabbt framme orular ut honom i korridoren. Jag får veta att det gick bramen att han ligger o vilar sig med ett glas kallt vatten. -Tur, sa jag. Detär han som har kameran, så bara så den kommer in är jag lugn. Varpå dom skrattar.
Kirurgen är på plats o frågar om pappan kan komma in nu för det är dags att börja.
johan komer in med färg i ansiktet igen. Skönt
Dom kollar så att bedövningen har tagit ordentligt o att allt är inkopplat.
Känner ingen ting,men hör att nån säger att dom är igenom.
Sen börjar helamin kropp gunga fram o tillbaka då dom får jobba med att få ut Axel.
Vilken markaber känsla!! Att veta att ett barn ska ut genom ett litet snitt. O jag skrattar. O ser framförmig hur två starka karlar står o drar i varsin ände av magen.
Jag brister ut i skratt o kirurgen komenterar det med att det inte är varje dag han har en patient på op.bordet som skrattar.
Men jag kan inte göra nått annat för jagär så glad o så nyfiken. Ja lite på bebisen som ska komma ut, men oxå på själva oprationen.
Och ut kom han. sa inte mycket för än efter en stund. Som tur var hade jagläst att så kunde det vara. Men Bm sa att allt var bra. han andades o såg fin ut!
Johna få klippa restrerande av navelsträngen o så kommer Axel inlindad i en filt o han är så söt.
-4,2 kg säger bm.
- Nähä, säger jag. Du menar väl 3,2 kg?!
- 4,2 sa en annan. Jag såg det själv.
- okej, men han är ju så liten.
då skrattade dom igen!
moderkakan kom ut o den vägde 1,5kgo var bland den största bm o narkosläkaren sett. Oftastbrukar dom vara tjocka om dom väger mycket. Inte så tunna o stora som min tydligen. Synd att jag missade o se den!
Under op får man en himla massa medeciner. Så fråga mig inte vilka. Men det var nått som hade lågt blodtryck som biverkning. Ha ha, o jag som redan har väldigt lågt höll ju på att svimma ett par gånger. men så fort jag sa nått så tröck dom påen knapp o jag blev genast bättre. Den där maskinen skulle man ju vara inkopplad på dygnet runt. Bara trycka på en knapp när man var hungrig eller trött o få sova.
när jag var färdigsydd fick vi komma till uppvaket.
Där låg jag med axel hos mig o jag kunde inte röra på tårna.
Rörde jag på tårna skulle vi få koma till vårt rum. Men hur mycket jag än försökte så rörde dom sig inte. Vilken besynerlig känsla!!
johan passade på att ringa nära o kära.
Det var nästa tomt på upvaket. Dom två narkosläkarna kom förbi o sa hej. O kirurgerna oxå. Så snälla alla var!!
Så efter en tid fick vi komma till vårt lilla, men mysiga familjerum där vi stannade i 4 dagar.
Posetiva.
Dom flesta barnmorskor var underbara
Maten
Lugn o ro
Negativa.
Barnet i rummet brevid som skrek det hela första dygnet
Barnmoskorna som vägrade ge tillägg till axel då han åt så lite, eller snarare inte fick så mycket mat.
Parkeringsavgiften
Men slutnotan var det ingen fel på.
En välskapt stor son
En fantastisk förlossning
En erfarenhet rikare!!
Vi fick komma in på ett litet rum på avdelningen för planerat snitt. Där fick vi byta om til op kläder. Johan i gröna sköna o jag i trasor :-).
klockan 9 fick jag en nål i armen o ett dropp då jag inte ätit sedan midnatt. Var lite matt.
Vi hade op tid kl 11, men syrran på avdelningen sa att vi säkert fick komma in 10,30.
Kl 11 började jag bli lite nervös. 11,30 först blev vi hämtade o förda til en op-sal.
kom in på salen o det var minst 5 personer där redan som höll på att trycka på en mängd aparater.
Jag fick sätta mig på op-bordet för att bli förberädd för ryggmärgsbedövning. En till nål i handen o en kläma på örat osv.
Johan fick sitta på en gamal kontorsstol o titta på medans alla höll på att pilla med sitt.
In kommer narkosläkare o sticker mig i ryggen. Det gjorde bara lite ont, men var snabbt över.
Plötsligt utbrister narkosläkaren "pappanär vit, pappan är vit" O jag vänder mig om o får syn på johan. kritvit i ansiktet.
Narkosläkaren är snabbt framme orular ut honom i korridoren. Jag får veta att det gick bramen att han ligger o vilar sig med ett glas kallt vatten. -Tur, sa jag. Detär han som har kameran, så bara så den kommer in är jag lugn. Varpå dom skrattar.
Kirurgen är på plats o frågar om pappan kan komma in nu för det är dags att börja.
johan komer in med färg i ansiktet igen. Skönt
Dom kollar så att bedövningen har tagit ordentligt o att allt är inkopplat.
Känner ingen ting,men hör att nån säger att dom är igenom.
Sen börjar helamin kropp gunga fram o tillbaka då dom får jobba med att få ut Axel.
Vilken markaber känsla!! Att veta att ett barn ska ut genom ett litet snitt. O jag skrattar. O ser framförmig hur två starka karlar står o drar i varsin ände av magen.
Jag brister ut i skratt o kirurgen komenterar det med att det inte är varje dag han har en patient på op.bordet som skrattar.
Men jag kan inte göra nått annat för jagär så glad o så nyfiken. Ja lite på bebisen som ska komma ut, men oxå på själva oprationen.
Och ut kom han. sa inte mycket för än efter en stund. Som tur var hade jagläst att så kunde det vara. Men Bm sa att allt var bra. han andades o såg fin ut!
Johna få klippa restrerande av navelsträngen o så kommer Axel inlindad i en filt o han är så söt.
-4,2 kg säger bm.
- Nähä, säger jag. Du menar väl 3,2 kg?!
- 4,2 sa en annan. Jag såg det själv.
- okej, men han är ju så liten.
då skrattade dom igen!
moderkakan kom ut o den vägde 1,5kgo var bland den största bm o narkosläkaren sett. Oftastbrukar dom vara tjocka om dom väger mycket. Inte så tunna o stora som min tydligen. Synd att jag missade o se den!
Under op får man en himla massa medeciner. Så fråga mig inte vilka. Men det var nått som hade lågt blodtryck som biverkning. Ha ha, o jag som redan har väldigt lågt höll ju på att svimma ett par gånger. men så fort jag sa nått så tröck dom påen knapp o jag blev genast bättre. Den där maskinen skulle man ju vara inkopplad på dygnet runt. Bara trycka på en knapp när man var hungrig eller trött o få sova.
när jag var färdigsydd fick vi komma till uppvaket.
Där låg jag med axel hos mig o jag kunde inte röra på tårna.
Rörde jag på tårna skulle vi få koma till vårt rum. Men hur mycket jag än försökte så rörde dom sig inte. Vilken besynerlig känsla!!
johan passade på att ringa nära o kära.
Det var nästa tomt på upvaket. Dom två narkosläkarna kom förbi o sa hej. O kirurgerna oxå. Så snälla alla var!!
Så efter en tid fick vi komma till vårt lilla, men mysiga familjerum där vi stannade i 4 dagar.
Posetiva.
Dom flesta barnmorskor var underbara
Maten
Lugn o ro
Negativa.
Barnet i rummet brevid som skrek det hela första dygnet
Barnmoskorna som vägrade ge tillägg till axel då han åt så lite, eller snarare inte fick så mycket mat.
Parkeringsavgiften
Men slutnotan var det ingen fel på.
En välskapt stor son
En fantastisk förlossning
En erfarenhet rikare!!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)